Från tanke till handling- antagonismens konsekvenser för samhällsaktörer
Arrangör är Kompetensnätverk för social hållbarhet och brandsäkerhet. Nätverket består av representanter från Brandskyddsföreningen Väst/Skaraborg, RäddsamVG och Räddningstjänsten Storgöteborg. Vi verkar för att sprida kunskap om förebyggande insatser mot anlagda bränder, social oro utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv
OBS! På grund av pandemin kommer konferensen enbart att genomföras digitalt. Sista anmälningsdatum var den 4/1-2022, och det går inte längre att anmäla sig till konferensen.
Samtiden är komplex och utvecklingen gällande sociala risker i vårt samhälle ter sig allt mer skrämmande. Sociala risker som påverkar samhällsaktörernas uppdrag i att arbeta med trygghet och säkerhet förändras vilket ställer krav på en kunskapsbaserad riskanalys och metoder för att förebygga och hantera dem. När tilliten sätts på spel och hatet i tanken omsätts till handlingar som kan resultera i att människor utsätts för fara att skadas eller omkomma behöver samhället bemöta utvecklingen. Psykisk ohälsa i kombination med att kulturella scheman med våldsbejakande inslag ökar risken för terror och pågående dödligt våld. Mellanmänskligt samspel kan vara berikande men även bli farligt då förvrängningar av sanning och moral hotar det demokratiska samhället. Under dagen vill vi öka vår kunskap genom att sätta samman tidslinjen dåtid, nutid och framtid i analysen av vad som skapar fenomen som konspiration, terrorism och anläggande av bränder. Vi ställer oss frågan vilka förklaringsfaktorer som finns på individ, grupp och samhällsnivå som skapar ensamagerande våldsverkare, organiserade kriminella gäng/klaner och brandanläggare. Vi vill skapa dialog om hur samhället tillsammans kan förebygga och hantera situationer och handlingar som kan leda till masskadesituation och pågående dödligt våld. Under dagen kommer en rad föreläsare och forskare tala om hur våldsbejakande tankegods och avsikter skapas i samhället och om hur samhällsaktörers förmåga att genomföra räddningsinsatser kan öka och hur samhället arbetar för att återhämta sig efter en omskakade avsiktlig händelse.
OBS! På grund av pandemin kommer konferensen enbart att genomföras digitalt. Sista anmälningsdatum var den 4/1-2022, och det går inte längre att anmäla sig till konferensen.
Tid och Plats
Tid: 13 januari 2022, 08.30-16.20
Plats: Konferensen kommer att genomföras digitalt, och på plats, på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. OBS! Du väljer själv hur du vill delta när du bokar din plats. Du som deltar på distans kommer att få en unik länk där du kan följa föreläsningarna och delta via chattfunktion.
Deltagande på plats: 600 kr, exklusive moms (fika och lunch ingår)
Deltagande på distans: 300 kr, exklusive moms
Samtiden är komplex och utvecklingen gällande sociala risker i vårt samhälle ter sig allt mer skrämmande. Sociala risker som påverkar samhällsaktörernas uppdrag i att arbeta med trygghet och säkerhet förändras vilket ställer krav på en kunskapsbaserad riskanalys och metoder för att förebygga och hantera dem. När tilliten sätts på spel och hatet i tanken omsätts till handlingar som kan resultera i att människor utsätts för fara att skadas eller omkomma behöver samhället bemöta utvecklingen. Psykisk ohälsa i kombination med att kulturella scheman med våldsbejakande inslag ökar risken för terror och pågående dödligt våld. Mellanmänskligt samspel kan vara berikande men även bli farligt då förvrängningar av sanning och moral hotar det demokratiska samhället. Under dagen vill vi öka vår kunskap genom att sätta samman tidslinjen dåtid, nutid och framtid i analysen av vad som skapar fenomen som konspiration, terrorism och anläggande av bränder. Vi ställer oss frågan vilka förklaringsfaktorer som finns på individ, grupp och samhällsnivå som skapar ensamagerande våldsverkare, organiserade kriminella gäng/klaner och brandanläggare. Vi vill skapa dialog om hur samhället tillsammans kan förebygga och hantera situationer och handlingar som kan leda till masskadesituation och pågående dödligt våld. Under dagen kommer en rad föreläsare och forskare tala om hur våldsbejakande tankegods och avsikter skapas i samhället och om hur samhällsaktörers förmåga att genomföra räddningsinsatser kan öka och hur samhället arbetar för att återhämta sig efter en omskakade avsiktlig händelse.
Kursinnehåll
Målgrupp: Kommunala trygghets- och säkerhetsskapande personal, uttryckande personal från blåljusorganisationer på strategisk och operativ nivå, politiker, chefer inom blåljusverksamhet och kommun med brottsförebyggande, trygghetsfrämjande och krisberedskapsansvar. Socialtjänst och civilsamhället.
Program
8:30-9:00 Incheckning och fika
9:00 Inledning
9:00 Inledning
Generalsekreterare Mats Björs inleder för Brandskyddsföreningen
10:15-11:00 Terroristens vagga och handen som gungar den
Hur den politiska dialogen påverkar de rasistiska och våldsbejakande värderingarna hos individer.
Ali Esbati är politiker och författare av boken ”Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle: 10 år efter Utøya” som handlar om Alis egna upplevelser och erfarenheter från terrorattacken på Utöya 2011 och sätter in händelsen i ett bredare politiskt perspektiv. Terrorism speglat utifrån ett politiskt samhällsperspektiv.
9:15-10:00 Troll och terror
Hur påverkar och triggar samhällsdebatten och media antagonism och våldsverkare?
Kristoffer Holt är Docent i Medie- och kommunikationsvetenskap. Arbetar som forskare och lärare vid Institutionen för medier och journalistik på Linnéuniversitetet. Vilken funktion har antagonism och desinformation i medier och hur påverkas det offentliga samtalet av att åsikter och symboliska markeringar får större betydelse och fakta mindre. Vilken effekt olika typer av våldsbejakande, extrema, konspiratoriska eller i övrigt felinformerade budskap i medierna kan ha i form av att inspirera, trigga eller motivera våldshandlingar av olika slag?
Hur påverkar och triggar samhällsdebatten och media antagonism och våldsverkare?
Kristoffer Holt är Docent i Medie- och kommunikationsvetenskap. Arbetar som forskare och lärare vid Institutionen för medier och journalistik på Linnéuniversitetet. Vilken funktion har antagonism och desinformation i medier och hur påverkas det offentliga samtalet av att åsikter och symboliska markeringar får större betydelse och fakta mindre. Vilken effekt olika typer av våldsbejakande, extrema, konspiratoriska eller i övrigt felinformerade budskap i medierna kan ha i form av att inspirera, trigga eller motivera våldshandlingar av olika slag?
10:15-11:00 Terroristens vagga och handen som gungar den
Hur den politiska dialogen påverkar de rasistiska och våldsbejakande värderingarna hos individer.
Ali Esbati är politiker och författare av boken ”Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle: 10 år efter Utøya” som handlar om Alis egna upplevelser och erfarenheter från terrorattacken på Utöya 2011 och sätter in händelsen i ett bredare politiskt perspektiv. Terrorism speglat utifrån ett politiskt samhällsperspektiv.
11:15-12:00 Ett praktiskt, lokalt exempel på brottsförebyggande arbete
Hur kan olika samhällsaktörer tillsammans arbeta med att förebygga brott, otrygghet, oro, missbruk och brottslighet?
Dzemal Sabovic arbetar som strategisk samordnare trygghets- och missbruksprevention i Ale kommun och Jessica Ask/Christian Nylén som kommunpolis/Lokalpolisområdeschef i Lokalpolisområde (LPO) Kungälv och Ale.
Utifrån ett relationsbaserat, inkluderande och ett medborgarnära förhållningssätt bygger kommunens och Polisens arbete på ömsesidig tillit, en kunskapsbaserad arbetsmetodik samt ett nära samarbete med aktörer i lokalsamhället, inom ramen för lokalt BRÅ Trygg-I-Ale.
Lunch
13:00-13:30 Vad driver en brandanläggare?
Victoria Andrén är legitimerad psykolog och är verksam som samverkansdoktorand vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon doktorerar inom området mordbrand, med särskilt fokus på kvinnliga gärningspersoner. Anlagda bränder är ett omfattande samt allvarligt samhällsproblem. Området är tvärvetenskapligt och olika discipliners teoretiska samt praktiska kunskaper är nödvändiga i arbetet för att förebygga anlagda bränder. Ett centralt och viktigt perspektiv är det psykologiska, med fokus på individen som anlägger brand. Utan brandanläggare ingen anlagd brand! Vad vet vi om vuxna brandanläggare? Hur kan vi förstå beteendet att anlägga brand?
14:00-14:40 Dödligt våld i skola
Charlotta Thodelius, lektor i kriminologi, Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås, har sedan 2012 studerat dödligt skolvåld både nationellt och internationellt. Dödligt våld i skolmiljöer är fortfarande väldigt ovanliga händelser, men är samtidigt en ständigt närvarande fråga i relation till att skapa trygga och säkra skolmiljöer. I föredraget kommer följande frågor att belysas: vilka olika typer av dödligt skolvåld förekommer? Hur formulerar gärningspersonerna sina motiv? Och varför är det så svårt att förebygga denna typ av händelser?
Fika
15:00-15:20 Förberedelser för att identifiera och hantera avsiktliga händelser
Räddningstjänsten Storgöteborg beskriver sitt arbetssätt.
15:20 -15:50 Terrordådet på Drottninggatan
Anders Edstam, Tillsynsansvarig på MSB och fd Räddningschef i Södertörns Brandförsvar delar med sig av sina erfarenheter av hanterandet av terrorhändelsen ur ett samverkansperspektiv.
15:50-16:20 Organiserad brottslighet och rekrytering av unga
Karwan Faraj är journalist och har skildrat gängkonflikten i Biskopsgården i dokumentärserien ”Gängkrigens tid” och radiodokumentären Ung Gangster.
Hur kan olika samhällsaktörer tillsammans arbeta med att förebygga brott, otrygghet, oro, missbruk och brottslighet?
Dzemal Sabovic arbetar som strategisk samordnare trygghets- och missbruksprevention i Ale kommun och Jessica Ask/Christian Nylén som kommunpolis/Lokalpolisområdeschef i Lokalpolisområde (LPO) Kungälv och Ale.
Utifrån ett relationsbaserat, inkluderande och ett medborgarnära förhållningssätt bygger kommunens och Polisens arbete på ömsesidig tillit, en kunskapsbaserad arbetsmetodik samt ett nära samarbete med aktörer i lokalsamhället, inom ramen för lokalt BRÅ Trygg-I-Ale.
Lunch
13:00-13:30 Vad driver en brandanläggare?
Victoria Andrén är legitimerad psykolog och är verksam som samverkansdoktorand vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon doktorerar inom området mordbrand, med särskilt fokus på kvinnliga gärningspersoner. Anlagda bränder är ett omfattande samt allvarligt samhällsproblem. Området är tvärvetenskapligt och olika discipliners teoretiska samt praktiska kunskaper är nödvändiga i arbetet för att förebygga anlagda bränder. Ett centralt och viktigt perspektiv är det psykologiska, med fokus på individen som anlägger brand. Utan brandanläggare ingen anlagd brand! Vad vet vi om vuxna brandanläggare? Hur kan vi förstå beteendet att anlägga brand?
14:00-14:40 Dödligt våld i skola
Charlotta Thodelius, lektor i kriminologi, Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås, har sedan 2012 studerat dödligt skolvåld både nationellt och internationellt. Dödligt våld i skolmiljöer är fortfarande väldigt ovanliga händelser, men är samtidigt en ständigt närvarande fråga i relation till att skapa trygga och säkra skolmiljöer. I föredraget kommer följande frågor att belysas: vilka olika typer av dödligt skolvåld förekommer? Hur formulerar gärningspersonerna sina motiv? Och varför är det så svårt att förebygga denna typ av händelser?
Fika
15:00-15:20 Förberedelser för att identifiera och hantera avsiktliga händelser
Räddningstjänsten Storgöteborg beskriver sitt arbetssätt.
15:20 -15:50 Terrordådet på Drottninggatan
Anders Edstam, Tillsynsansvarig på MSB och fd Räddningschef i Södertörns Brandförsvar delar med sig av sina erfarenheter av hanterandet av terrorhändelsen ur ett samverkansperspektiv.
15:50-16:20 Organiserad brottslighet och rekrytering av unga
Karwan Faraj är journalist och har skildrat gängkonflikten i Biskopsgården i dokumentärserien ”Gängkrigens tid” och radiodokumentären Ung Gangster.
Pris: 600 kr exkl. moms